Hoppa direkt till innehållet
printicon

Niklas försöker hitta medicin mot virusinfektioner

Idag finns läkemedel mot endast cirka 3 procent av alla virusinfektioner som drabbar människor. Niklas Arnberg, professor i virologi, forskar för att ta fram fler. "De vanligaste virusinfektionerna är sällan dödliga men människor mår väldigt dåligt och infektionerna kostar samhället stora pengar".

En medicin som bromsar eller stoppar t ex vinterkräksjuka eller vanliga luftvägs- och ögoninfektioner låter som en dröm. Men idag saknas mediciner mot de flesta virusorsakade infektionerna.

– Det är viktigt att man forskar på virus, även om de inte är dödliga eller ger bestående men.

- Ur ett samhällsperspektiv finns ett stort behov av forskning kring detta, säger Niklas Arnberg, en av dem som lyfter forskningsmedel från Insamlingsstiftelsen för medicinska forskning.

Hur viruset tar sig in

Han forskar för att ta reda på hur virus tar sig in i våra celler.

– Man kan säga att de måste öppna en dörr som finns på cellen. Det finns hundratals dörrar och varje virus använder en speciell dörr. Målet är att kartlägga hur viruset kommer in, säger Niklas Arnberg.

När forskarna förstår hur virus gör, blir det också möjligt att utforma läkemedel som förhindrar processen.

– Vi tittar på vad det är på virusets utsida som fäster på cellen. Kan vi kartlägga den
bindningen på molekyl- eller atomnivå, så kan vi sedan utforma molekyler som binder till viruset och som hindrar det från att kunna öppna den cellulära dörren.

Idag finns läkemedel mot HIV-, herpes-, influensa-, hepatit B- och hepatit C-virus. Men fortfarande saknas bot mot hundratals olika virus.

– En studie gjord i Göteborg visar att vanlig snuva kostar samhället 26,5 miljarder varje år, i inkomstbortfall och försäkringar. Dessutom mår människor dåligt av det, säger Niklas Arnberg.

Kartlägga varje virus

Att varje virus använder en speciell dörr för att öppna cellen, innebär att forskarna måste kartlägga varje virus för sig utveckla mediciner. Det blir ett stort antal mediciner.

– Det är både bra och dåligt. I den bästa av världar skulle vi ha ett fåtal läkemedel som kan ges mot många olika, eller alla virus som finns, ungefär som bredspektrumantibiotika.

Samtidigt, när ett läkemedel används mer specifikt, mot ett enskilt eller ett fåtal virus så minskar resistensproblematiken, säger Niklas Arnberg.

Läkemedel som används mot flera olika sorters bakterier orsakar oftare resistens, som till exempel antibiotika. Just nu fokuserar Niklas Arnberg på ögonvirus, och ett läkemedel som skulle korta infektionsperioden betydligt är upp till ett par år bort.

Rekrytera patienter till tester

Men det är inte bara en utmaning att hitta rätt receptorer, dörrar, eller att utveckla läkemedel som förhindrar infektion.

– En utmaning är att rekrytera patienter till testerna. De måste snabbt få en diagnos och ett läkemedel som fungerar, för att behandlingen ska vara effektiv. I nuläget dröjer det ofta flera dagar innan rätt diagnos kan ställas, och då kan det vara för sent att sätta in en behandling.

– Om man kan visa att behandlingsprincipen med så kallade bindningsblockerare fungerar i ögat, får vi bevis för att tekniken fungerar. Då öppnar sig förhoppningsvis nya möjligheter att forska på och utveckla läkemedel även mot tarm- och luftvägsvirus, säger han.

Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning är ett viktigt stöd.

– Det är värdefullt, de här stiftelserna gör verkligen skillnad. Pengarna betalar mycket av driften, vilket innebär att vi kan köpa verktyg och reagenser som vi behöver för att besvara våra frågeställningar.

Namn: Niklas Arnberg
Titel: Professor i virologi vid Umeå universitet
Anslag från Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning: 150 000 kronor om året i tre år
Nytta: Att hitta mediciner som hjälper mot virusinfektioner