Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Ett fönster in till hjärnan

Tanken var att bli kliniker, men det tidiga intresset för forskning gjorde att professor Lars Nyberg i slutet av 80-talet började arbeta som forskarassistent och därefter doktorand. "Det var i den vevan som Betula-projektet drog i gång, så jag jobbade med att testa många personer redan då."

Betula, som betyder björk på latin, är ett unikt forskningsprojekt som sticker ut från mängden med sin longitudinella studie av åldrande, minne och demens. Till skillnad från många andra studier har man alltså valt att följa samma personer under en lång tid - från år 1988 fram till 2017.

- Jag kommer gå i pension med det här projektet, konstaterar Lars Nyberg.

Minnestester med magnetkamera

Han var en av de som under år 2000 etablerade hjärnavbildningscentret i källaren på Norrlands universitetssjukhus. Där finns en forskningsmagnetkamera som underlättat enormt under Betula-projektet.

- Vi kan ta bilder av hjärnan och till exempel se tjockleken på hjärnbarken, men vi kan också göra minnestester med personen liggandes i kameran och samtidigt se vilka delar av hjärnan som är aktiv.

Det har helt enkelt öppnats ett fönster till hjärnan – ett fönster som tidigare inte fanns.

- Tekniken har verkligen gått framåt och vi har lärt oss jättemycket av det här. Det vi har funnit hittills är att minnet börjar försämras vid 60-årsåldern, framför allt det så kallade episodiska minnet som till exempel att komma ihåg vad man ska handla, berättar Lars Nyberg.

Olika faktorer påverkar minnet

Han understryker dock att det gäller långt ifrån alla 60-åringar. Omkring 5000 personer har testats i Betula-projektet och man kan tydligt se skillnaden mellan olika individer.

- Det är solklart att det finns genetiska och ärftliga faktorer till hur minnet försämras men mycket tyder också på att det finns påverkbara faktorer som kost, motion och utbildning.

Lars Nyberg menar att perioder av stress eller depression kan påverka minnet men att det går att komma tillbaka. Däremot bör man vara uppmärksam på ett sämre minne.

- Det finns en tydlig koppling till demenssjukdom, även om det kan bero på andra saker också.

Minnesträningsapp

Under de kommande 10 åren tror Lars Nyberg att man kommer få se fler studier där man går in och försöker påverka det som går att påverka. Hans forskargrupp har till exempel redan varit och nosat på det med hjälp av en minnestränings-app.

- Appar kan vara ett bra sätt att nå ut till många fler, man behöver inte bo i en universitetsstad. Det är ett exempel där vi skulle vilja jobba mycket mer och se om man kan hitta sätt att bidra till hjärnträning för äldre och sedan utvärdera om det faktiskt har en gynnsam effekt.

Det är nyfikenheten och spänningen i att generera ny kunskap som driver Lars Nyberg i sitt arbete. Att han tycker det är lika kul idag som på 80-talet råder ingen tvekan om.